Connemaraponny

Connemaraponnyn är en hästras som ursprungligen härstammar från området Connaught och Connemara på Irland . Det är den enda inhemska irländska ponnyrasen . Enligt rasstandarden ska den vara mellan 132 och 148 cm i mankhöjd , men det är inte ovanligt att den växer över ponnymåttet. Connemaran är en populär häst för unga ryttare och är även en bra dressyr- och hopphäst . Innan koloniseringen av Irland under 500-400-talet f.Kr. fanns ponnyer på Irland som hade stora likheter med den skotska shetlandsponnyn och även islandshästen och som troligtvis hade funnits där sedan antiken. Utgrävningar har visat att ponnyer levt i området som var ca 120 cm höga med trekantiga huvuden. De första dokumentationerna av ponnyer från Connemara gjordes av romarna och kelterna som berättade om de gulbruna hästarna som var starka och sunda. Även grottmålningar av gulbruna hästar har hittats i områdena. Under denna tid då inget annat inflytande av andra raser fanns hos hästarna så var troligen alla connemaraponnyer blacka , en gulbrun färg. 10 000 år f.Kr. jagades troligen ponnyerna av urinvånarna på Irland, troligen för köttets skull, innan man några tusen år senare började tämja dem. Kelterna som reste till Irland förde med sig blod från sina keltiska hästar ca 500 f.Kr. och även orientaliska och spanska hästar genom sina kontakter med briganterna i Spanien . Efter kelterna kom romarna och invaderade Storbritannien och detta påverkade connemaraaveln avsevärt då de romerska hästarna var olika korsningshästar som var över 150 cm i mankhöjd. Under slutet av 700-talet e.Kr. kom vikingarna till Irland för att plundra och erövra och med sig hade de nordiska ponnyer som klarade klimatet på ön väldigt bra och därför gav ytterligare sundhet hos connemarorna. --- **Ursprungsland:** Irland **Mankhöjd:** ca 130-148 cm **Färg:** Svart, brun, skimmel , fux , konstantskimmel , isabell och gulbrun. **Användning:** ridning, körning, voltige